Börja blogga?

 
Jag har läst bloggar himla länge, säkert över tio år. Egentligen har jag nog velat starta en blogg länge också, men inte riktigt kommit till skott förrän i år. Ett av mina band hade en blogg på vår hemsida ett tag (tror inte jag vågar länka:) och den tyckte jag det var väldigt roligt att skriva. 
 
Det är något så väldigt skönt med att vara kreativ på det här snabba sättet, välj ett ämne och bara skriva några rader om det liksom. Jag försöker att inte censurera mig för mycket utan bara skriva det som kommer upp och sen posta rätt snabbt innan jag hinner tänka för mycket och bli kritisk. Jag skriver låttexter och dikter ibland och då är det ett himla pillande och suddande innan jag blir nöjd. 
 
Jag har ju också dragits med återkommande depressioner i ungefär tio år, som bland annat berott mycket på dålig självkänsla. Så jag har lätt för att bli kritisk mot mig själv och har varit lite rädd för att ingen ska vilja läsa eller inte tycka om mig som jag framställde mig i bloggen. Och tänk om jag skulle få en massa sura kommentarer, hur skulle jag klara det?
Den här utmattningen som jag är inne i nu, har ändå fått mig att bli bättre på det här på många sätt. Jag vet inte riktigt vad som hänt faktiskt, men jag tror att det kan bero på att jag helt enkelt inte har så mycket energi att ge till andra just nu, jag måste ha nästan all energi jag har kvar till mig själv. Jag behöver vara tydlig med mina gränser och är det någon som tar för mycket av min energi så kan jag helt enkelt inte ägna tid åt hen. Och om jag nu vill blogga och det ger mig glädje och energi, ja då ska jag göra det. Skitsamma om det är någon som inte gillar det!
 
Och jag måste säga att det är över förväntan roligt! Att skriva om och fota min vardag, att grotta ner mig i olika miljöämnen och skriva ner mina tankar just nu. Att skriva om min psykiska hälsa ur något slags utifrån perspektiv tror jag också är bra för mitt tillfrisknande, då jag behöver fundera lite extra på vad som hjälper mig och hur jag gör för att må bra. 
 
Sen är jag också så glad för er som läser och kommenterar här så klart. Jag blir glad för varje kommentar ska ni veta! Jag kommer ihåg när jag fick min första kommentar på mitt andra inlägg av fina Madelein som också bloggar här på blogg.se, så himla kul var det!
Jag vet ju att många av er också har bloggar, vad är det ni gillar med att blogga? Hur kom det sig att ni började? Skriv gärna en kommentar och berätta!
Kram på er<3
 
#1 - - Katta:

Jag håller med dig, det är väldigt kul att blogga och att läsa andra bloggar. :) Jag skriver ju också en del om psykisk ohälsa och tanken var både att skriva för min skull och att försöka hjälpa andra. Jag lär mig nya saker varje dag (från andra bloggar) om hur man kan må bättre och fortsätta framåt och det är det jag önskar att andra också kan få inspiration om från min blogg. :)

Svar: Ja, precis, det blir en win-win liksom! Förhoppningsvis i alla fall. Himla kul är det😊
Johanna

#2 - - Iza Palm:

Jag tror du var en av de första som kommenterade min blogg, som inte var en vän till mig IRL så att säga, himla glad för det! Jag slängde bort min blogg jag hade innan denna, som jag haft sen 2009. Pga oaktiv, och sååå mycket minnen som inte alls är nämnvärda idag.
Jag bloggar lite för att familjen / vänner ska kunna ha mer koll på hur jag har det, nu när jag flyttat 112 mil ifrån alla. Sen tycker jag det var himla skönt att börja igen. Och det känns som att jag har mer positiv energi att dela med mig av, så varför inte försöka sprida den glädjen vidare? Jag bloggar ju rent allmänt om livet i sig, och kanske en dag skriver jag mer om min diagnos, Borderline, men det är ju tendens att de är känsligt osv. Men det återstår att se. Bloggen har ju bara levt i 3 månader typ. Mycket kan hända! Men jag är grymt glad och tacksam för att dels jag har mer läsare än vad jag haft innan, får mer kommentarer och vågaar/orkar hålla den fortsatt uppdaterad :)

Svar: Vad kul att höra😊Precis, känner som du, vet inte riktigt hur bloggen kommer se ut nu när den är så ny, men gillar formen som den har nu. Och det är så skönt att man kan välja vad man vill dela med sig av. Lite svårare i riktiga livet ju!

Men sparade du bloggen någonstans? Kan ju vara kul att ha själv eller?
Johanna

#3 - - Iza Palm:

Sv: Nej, det gjorde jag faktiskt inte. Det är kärlekshistorier till min exmake, ett rebound förhållande därefter som inte var bra. Inte mycket därifrån jag egentligen vill "minnas". Tyvärr. Jag har dock en hel kista full med anteckningar/dikter från ca 2001 istället. Men gamla bloggen var .. Ganska negativ egentligen. :(

Svar: Åh jag förstår. Ja ibland är det ju helt klart bättre att glömma och gå vidare mot ett nytt liv😌🎈
Johanna

#4 - - J:

Om du tycker det är kul att skriva och mår bra av det, är det självklart att du ska göra det! :) Är ju jättekul när man hittar något man gillar! Sen förstår jag verkligen dina tankar med det där om kommentarer på nätet...Finns ju många människor som bara skriver dumma saker till andra bara för sakens skull. Internettroll. Tycker det är jättetråkigt. Men man kan ju inte låta det påverka en heller! Tänkte precis detsamma när jag skaffade min Youtube-kanal och började ladda upp videos där. Men än så länge har inte jag fått någon negativ kommentar heller. :)

Kul att du skriver låtar och dikter! Det gör jag med. :)

Svar: Nä precis, hittills tycker jag bara att det är en himla peppig stämning här i bloggvärlden! Kanske är mer kändisar som får hat kan jag tänka mig. Vad kul att du har en kanal! Funderar också på att skaffa en så småningom. Vad heter den?
Johanna

#5 - - madelein.se:

Åh vad kul att jag var först :-) <3
Vi hade en superfin minisemester, så härligt med snön. Här nere i Göteborg har vi bara haft en snödag denna vintern.


Svar: Ja😊 Förstår det, det såg verkligen superfint ut!
Johanna

#6 - - Iza Palm:

Sv: Ja men precis. Lämna det gamla och gå mot nya mål liksom. Några av de gamla "bra" inläggen hade jag ändå tänkt att ta upp i nya tankar framöver iaf, bitvis :)

#7 - - J:

Mailade dig min Youtube-adress istället för att skriva den här. :)

Trevlig helg!

Svar: Okej tack! Detsamma till dig😊
Johanna