I morgon är det onsdag vilket betyder ledig dag för mig. När jag för första gången fick ett fast jobb 2014 (jag jobbar som ekonomihandläggare inom staten) så frågade jag om det gick bra att jobba 80% istället för 100%. Jag var lite nervös för att fråga, men det var inga problem. Sen dess har jag, både när jag jobbat innan och efter sjukskrivningen, varit ledig på onsdagar.
Jag har nog nästan alltid känt att jag inte vill jobba heltid. Jag tycker helt enkelt att det är för mycket tid för att lägga ner på ett jobb. För mig känns det bättre med jobb fyra dagar och ledigt tre dagar på en vecka. Speciellt nu är den här andningspausen mitt i veckan väldigt viktig för mig. I natt behövde jag tydligen sova väldigt länge, men kände mig ändå inte utvilad när jag vaknade kl 9. Men då kunde jag tänka att det bara är en dag kvar, sen får jag vila i morgon.
Det här betyder ju också att jag bara får 80% av min lön, men för mig är det definitivt värt det. Innan jag började hade jag pluggat eller jobbat extra i många år, så min nya lön var ändå ett rejält ekonomiskt lyft för mig.
En rätt vanliga fråga när jag säger att jag jobbar deltid brukar vara om jag inte är orolig för pensionen. Men alltså pensionen? Ja jag vet att det är bra att tänka på den tidigt i livet och visst, jag kommer få ut mindre än om jag jobbade heltid. Men jag känner ändå att jag har mycket hellre mer tid nu än mer pengar sen. Jag köper mig mer fritid helt enkelt. Sen kan jag ju alltid ha lite extra koll på min pension och försöka spara mer privat helt enkelt, det behöver inte vara svårare än så.
Jag vet ju inte om det alltid kommer gå att göra så här. Jag har inga barn nu och det fungerar bra med mitt jobb. Men jag vet att jag alltid vill sträva efter att jobba mindre än heltid om jag kan. Ännu mer nu som utmattad. Den där pausen är helt enkelt väldigt viktig för mig.
Kloka tankar! :)