Semesterångest och sommarplaner

 
Hej alla! Hoppas ni har det fint där ute i sommaren!
 
Igår började jag min fyraveckors-semester. Väldigt skönt såklart men jag har alltid lite blandade känslor inför långa semestrar. Jag brukar oftast bara vara ledig två veckor i rad för jag kan annars tycka att det blir för länge (eh hej utmattningssyndrom, go figure). Jag blir så lätt rastlös och vill ofta boka upp mig på någon resa eller kurs för att det inte bara ska kännas som långa, tomma dagar.
 
Det här hänger ihop med att jag i gymnasiet och början av 20-års åldern inte hade så mycket kompisar och spenderade många sommarlov med att känna mig ensam. Jag var blyg väldigt länge och var också ofta rädd för att bli bortstött, så det var svårt för mig att få kontakt med nya människor. Många som går i skolan längtar ju hela året efter sommalovet, men jag tyckte mest att det var alldeles för långt. Jag började därför jobba på loven när jag var 16 år och har gjort det större delen av somrarna sen dess. 
 
Idag känner jag mig inte alls lika ensam, men den där sommarångesten kryper sig ändå på när jag ska ha längre semestrar (nu när jag skulle skriva sommarångest ändrade autocorrect till sommarpresent. Jag kanske ska se ångesten som en present på något sätt, att det kan komma något bra ur den:) ).
 
Det är ju också det här med att vara singel på sommaren, då många planerar och gör resor tillsammans med sin partner. Dom flesta av mina kompisar är i förhållanden eller har tom barn och djur, och kan vara rätt upptagna på semestern. I och med min utmattning har jag heller inte vågat boka in något som kan vara för jobbigt eftersom jag inte har vetat hur jag skulle må nu i juli. Och jag behöver ju verkligen några veckor ledigt, det är säkert jättebra för mig att koppla bort och inte ha krav eller fasta tider att passa. Men ändå smyger sig den där bekanta semestermotviljan på.
 
Jag vill därför göra lite bestämda planer och mål för att hantera den här ångesten/presenten lite. Inget för krävande, men ändå saker jag skulle vilja hinna med på dessa veckor. Here goes:
 
🌞 Inreda klart min balkong. Just nu får inredningen inomhus vänta lite nu när det är så fint ute, så den får jag ta tag i på mörkare och kallare dagar, men balkongen är högsta prio. Och sen bjuda in folk på balkongvin!
 
🌞 Bada i havet. Läste hos Underbaraclara att hon skulle passa på att bada alla chanser hon fick för att få riktig sommarlovskänsla. Tycker jag låter som en ypperlig plan. 
 
🌞 Sätta upp lite planer och mål för bloggen. Tycker det är så himla kul att blogga, men har ju inte alltid ork när jag jobbar. Känns bra att kunna ägna lite tid och kärlek till den och även göra lite inlägg i förtid dom dagar jag inte har energi till att skriva. Har som mål att posta inlägg 3-4 ggr i veckan, kanske blir det lite fler nu på semestern till skillnad från många andra;)
 
🌞 Köpa en systemkamera och stativ för julilönen. Åh ser så mycket fram emot detta! Äntligen kunna ta lite bättre bilder och kunna fota outfitbilder också. Kommer nog aldrig bli en modebloggare men eftersom jag gillar att visa vad jag köpt på loppis och Tradera, känns det ju som att det behövs. Vill också kunna filma med den så då kanske det till och med kan bli lite rörlig bild här eller varför inte på Youtube?
 
🌞 Skulle också vilja gå webfotokursen som Influencers of Sweden har. Om lönen tillåter får det bli en kickstart med min nya kamera!
 
🌞 Ta med min farmor ut på rullstolstur till ett café. Också en sak som jag gärna vill göra oftare men har svårt att hinna när jag jobbar. 
 
🌞 Träffa kompisar som jag inte sett på länge, speciellt dom som inte bor i Stockholm. 
 
🌞 Gå på loppisar of course, men det visste ni ju redan. Bland annat ska jag och mamma åka till Eskilstuna på ReTuna Återbruksgalleria. En hel galleria med gamla grejer, låter ju fantastiskt. 
 
🌞 Kanske volontära på något djurhem där dom tar hand om hemlösa djur. Har tex en kollega som brukar jobba på Stockholms katthem. Vet inte om man måste ha fasta, återkommande tider som volontär. Ska kolla upp!
 
Jo, det hjälpte faktiskt lite med den här listan. Kan nog bli bra det här.
 
Känner du igen dig i den här sommarångesten? Skriv gärna en kommentar om dina funderingar!
 

Hur var mitt jan-juni 2017?

 
Nu har snart halva 2017 gått redan och jag tänkte titta tillbaka lite på hur dom senaste sex månaderna varit. Jag hittade den här listan hos Sandra Beijer som jag tyckte passade bra för det.

Vad var bäst?

Att jag började må så mycket bättre igen. Att jag trots allt har mått mycket bättre psykiskt denna vinter än vad jag gjort på flera år, även om kroppen inte alls har varit med på tåget. Att det blev vår och sommar igen!

Vad var sämst?

Att jag fortfarande är sjuk ändå. Trots att det går snabbt framåt tror jag, så är det här ju det segaste någonsin. Det här är verkligen sjukdom man får ha bråttom i, för tillfrisknandet går verkligen i snigelfart. Hade jag vetat att jag fortfarande inte skulle vara frisk efter tretton månader förra året hade jag knappt orkat med. Tur att man inte vet sånt innan. Men å andra sidan kanske det är precis det vi som bränner ut oss behöver. Ett riktigt sakta mak och så lite måsten, krav och press som möjligt under en lång tid.

Vilken månad var din favorit?

Juni so far. Även om maj var månaden det kändes som att det vände och jag började bli starkare igen. Som jag tror jag skrivit förut, så känns det inte som att jag har haft sommar på två år då förra året försvann i något slags töcken. Är så glad och fascinerad av värmen och all grönska som kommit nu. Hade glömt att Sverige liksom blir ett annat land denna tid på året.

Gjorde du något du aldrig gjort förut?

Jag började ju för sjutton blogga 1 januari i år! Bästa jag gjort på länge. Borde jag gjort för länge sen, så jäkla kul är det!

Har du rest?

Nä, nästan inget tyvärr. Har inte haft orken och varit rädd för att åka någonstans och sen bara bli jättetrött av allt nytt. Men det sägs ju också att man kan få ny energi av miljöombyte så borde kanske ha gjort det? Får bli under nästa halva av året.

Vad har varit svårast?

Att jag saknar min förra pojkvän så mycket fortfarande. Vi träffades på midsommar för två år sen och det var nog kärlek vid första ögonkastet för oss båda. Jag trodde att när det händer, då är det liksom meningen att man hör ihop. Jag har fortfarande så svårt att acceptera att det inte blev så. Han bor i Tyskland och distansförhållandet var väl en av anledningarna till att jag blev utmattad. Och relationen kraschade tillsammans med mig. Och allting från Tyskland påminner mig fortfarande om honom. Alltså kan alla tyska turister bara dra? 

När går det över?

Har du lärt dig något?

Jag borde ha lärt mig att planera mina måltider bättre men det verkar aldrig riktigt gå in. Har alltid varit dålig på att planera. 

Men annars har jag lärt mig att jag behöver ta hand om mig själv mycket mer och strunta i hur det kan påverka andra (inte på ett elakt sätt så klart). Att stå upp för mig själv mer och inte låta andra bete sig illa mot mig. Att jag behöver ett tryggt och stabilt boende som jag kan göra till mitt och landa i.

Vad har varit soundtracket?

Jag har inte lyssnat så mycket på musik men Lalehs Bara få va mig själv har jag haft lite som en theme song i mitt huvud när saker har känts jobbigt. Jag ska aldrig ta skit igen. Damn right!

Har du saknat något?

Att vara lyckligt kär.

Hade du några mål för halva 2017?

Nja, det har varit rätt svårt att sätta några mål det här året eftersom jag inte riktigt vet hur min hälsa kommer vara. Men att blogga är något som ger mig energi, så jag har planer på att blogga lite oftare än vad jag gör nu under sommaren och kanske fortsatt till hösten. Köpa en systemkamera och kanske till och med börja filma lite grann. Det vill jag!

Vad ser du fram emot resten av året?

Nu ser jag mest fram emot hela långa sommaren. Att bli ännu friskare. Vara mer social eftersom jag blivit rätt sällskapssjuk på sista tiden, vilket känns som ett friskhetstecken! Bjuda hem kompisar på vin på balkongen. Sola och bada. Inreda klart min lägenhet. Ja sånt. Framtiden är ljus, det känner jag på mig:)

Bilder från min Pinterest

Ska jag klippa mig kort?

 
På måndag ska jag till frisören! Äntligen, det är verkligen på tiden, men är det inte alltid så? 
Jag tänker mig lite ljusare och dölja alla gråa hår. Började få grått hår när jag var 24, tack för den genen...
 
Mitt hår och jag är nästan aldrig kompisar. Det är lite halvlockigt så det ser okej ut när jag precis tvättat det, men efter en dag är det platt eller står rakt ut om vartannat. Därför har jag det för det mesta uppsatt på något sätt. 
 
Det är egentligen ganska tjockt med grova hårstrån, men blir ändå aldrig speciellt bra när det är långt. Så jag har rätt länge haft en slags pagefrisyr. Just nu som utmattad mår det ju inte heller speciellt bra. Känns som att jag måste klippa mig extra ofta för att det inte ska se jätteslitet ut. Har rätt länge funderat på att klippa det kort men med ganska mycket lugg. Är ju ungefär så jag ser ut för det mesta ändå. Lite så här tycker jag är snyggt:
 
Så inte extremt kort utan ändå lite längd fram. Och ja, jag älskar Sound of music:) Kan nog vara den film jag sett flest gånger i mitt liv. Så jag kanske inte vill ha en frisyr exakt som Julie Andrews men någonting ditåt. Vad tror ni, kan det bli bra?
 
Bilder från min Pinterest. 
Visa fler inlägg