<3 Tack, behövde få perspektiv idag och det fick jag genom att läsa det här hos dig. Många dagar är jag fast mellan att sätta mig i skräddarställning eller skrika lungorna ur mig. Frustrerad. Vill framåt. Vill vara frisk och full med Power igen. Men det tar tid. Tid. Denna tid som man så ofta vill ska gå långsammare, men nu önskar jag ofta att den skulle ta och skynda sig. Men det tar den tid det tar. Så det så. Japp. I sinom tid är jag där också, i ett längre och större perspektiv. Kram!
Så mycket igenkänning! Vi flyttade in i ny lägenhet mitt i mitt kaos och efter ett år kunde jag fortfarande inte portkoden, att lägga en sifferkombination på minnet gick bara inte. Fortfarande minns jag inte saker man bara säger utan måste skriva upp allt och dessutom skriva upp att jag ska kolla vad jag har skrivit upp ;)
Härligt att du mår bättre! Det är bara att fortsätta framåt 😊
Jag skulle inte se det som att jag är frisk än men jag ser mig heller inte som sjuk, jag har kravlat mig upp från botten och försöker väl komma upp till toppen nu där jag kan ha det lite härligt, typ :)
Jag har fortfarande problem med mitt minne, med att känna ork och LUST att göra saker, jag har väldigt svårt för att skriva och formulera mig(förut kunde jag skriva sida efter sida med akademisk bra text utan att blinka och nu tar det ibland timmar att skriva en simpel instagrampost)
Jag har svårt att sova i perioder samtidigt som jag har extremt stort sömnbehov vilket jag inte tycker att jag hade innan.
Men jag känner mig mycket mer peppad och levande nu, jag vill saker men orkar fortfarande inte allt. Men kanske är det så det kommer vara, kanske var det helt enkelt ohållbart att göra, tänka, grubbla, fixa och dona med så mycket som jag gjorde innan.
Jag pluggade och jobbade på två jobb när jag "blev sjuk", egentligen var jag nog redan illa ute långt innan men jag är en krigare så jag sköt undan det... Nu såhär efter inser jag att jag nog aldrig mått bra som vuxen, jag har haft tid att analysera och reflektera över mitt liv och det är så sorgligt såhär i backspegeln att jag ångat runt som ett trasigt lok i över 10år.
Min lösning har varit att ändra hela mitt liv, jag fick så mycket insikter där nere i det mörka hålet samt när jag kravlade mig upp. Nu struntar jag i allt jag gjorde förut och satsar på att bygga upp mitt eget liv, mitt egna företag och bara göra det jag brinner för och tycker är kul. Jag är så evigt tacksam för att jag sparat så mycket pengar genom alla år, utan det vet jag inte vad jag hade tagit mig till, de system som ska hjälpa och stötta fungerar ju inte(blir galen).
Jag tror precis som du säger att man måste skapa sig ett NYTT liv, det gamla var bevisligen inte bra eftersom det tog knäcken på en. Tror dem flesta av oss lever liv vi inte egentligen valt för oss själva, vi är så påverkade av andra människor, normer, värderingar och samhället.
Massa kramar och kärlek <3
Usch då men tur att du känner dig bättre! :)